Ibland kommer de mest betydelsefulla namnen inte från papper, pass eller visitkort – utan från små hjärtan som älskar oss villkorslöst.

Min älskade systerdotter är just en sådan själ. Hon är klok, varm, busig, full av liv och fantasi – och det var hon som en gång, helt självklart, började kalla mig Melody.

Jag minns inte exakt vilket ögonblick det hände. Det bara blev. Från hennes lilla mun, med hennes stora kärlek, föddes ett smeknamn som har följt mig sedan dess. Ett namn som känns som musik i mitt hjärta varje gång jag hör det. Melody.

Det är mer än bara ett smeknamn – det är ett band mellan oss. En påminnelse om den där barnsliga magin vi ibland tappar som vuxna. Den magin som min systerdotter har i överflöd. Hon ser världen med stora ögon, och i hennes ögon är jag Melody – kanske någon lite mer färgglad, lekfull och fri än jag själv alltid vågat vara.

Och vet ni vad? Jag älskar det.
Det är som att hon såg något i mig som jag själv glömde bort. Något kreativt, glatt och levande.

Att bli kallad Melody av henne är som att få en liten kärleksförklaring, varje gång.

Så till min älskade systerdotter – tack.
Tack för att du ser mig, för att du älskar mig som jag är, och för att du gav mig ett namn som klingar som en sång.

Du är min lilla stjärna, min inspiration, och jag kommer alltid bära Melody med stolthet – för det var du som gav mig det.

💗
/Alltid din Melody